Both a blessing and a curse.

 

Jag måste skriva något igen om att känna så himla mycket, om att känna, tycka, tänka och brinna så mycket, så intensivt. Det är sannerligen en gåva-det är det verkligen, men det kan också vara  riktigt, riktigt uttröttande.

 

 

Det är verkligen just så där. Both a blessing and a curse.  Det går liksom inte bara att välja bort när en tycker att det får räcka för nu. Känslorna, förnimmelserna, de liksom ligger ovanpå huden och kryper in under huden. Samtidigt på något vis.

Men nog är det en gåva allt att känna mycket, att känna starkt, att känna intensivt, att liksom verkligen, verkligen ta in , verkligen snudd på kunna ta på saker. Visst är det en gåva att kunna känna in och snudd på känna precis samma sak som någon annan, men visst kan det också vara en börda. Ibland. Det går liksom inte bara att skaka sig loss från det en inte vill ha för tillfället.

Och just det här med lagom, det är alls inte så lätt när en är en person som känner så mycket, som liksom brinner, brinner för saker och brinner av känslor, íbland i en hastighet som det inte ens går att hänga med i för en själv. Ibland går det i ett så rasande tempo att inte ens jag själv kan hinna med. Ibland vet jag alls inte vad som hände innan det hände. Det bara händer liksom. Plötsligt tar känslorna över och jag kan till exempel bli argare än jag själv förväntat mig. Och så går det någon stund och så skakar jag av mig det.  Med sådana som jag, men känslorna utanpå, med känslorna liksom utanpå huden och samtidigt på något sätt inunder, går det ibland så rysligt fort. Jag Ibland låter det liksom värre än det är. Ibland går det bara för fort. Det bara liksom händer ibland. Det där som finns där under huden behöver ut. Ut och möta luften.

 

För övrigt är det väl inget eftersträvansvärt i sig kanske att allt ska vara så balanserat och lagom. Jag tror i själva verket på att acceptera saker som de är. Jag kan liksom inte stånga mitt huvud blodigt och tror och hoppas att jag ska bli någon annan än den jag är. En människa full av intensiva och starka känslor och stundtals rätt så starka känslouttryck. Sån är jag. Så är det många som är.  Och det är liksom inget fel med det.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *