Mer sjukdom eller ett friskare liv (ett friare liv)?

 

Ikväll var det dags för skrivarkväll igen! bland är jag så särskilt nöjd över mina beslut. Att jag sade ja till den där reservplatsen till skrivargruppen på tisdagskvällarna var ett sådant beslut. Det är precis som att det som händer om tisdagskvällarna just nu nästan är för bra för att vara sant.

Ikväll läste jag upp en text om vägskäl i livet. I mitt tillfrisknande från ätstörningen fanns det så många enskilda vägskäl, så många  val som skulle göras på väg mot ett liv i frihet. Om det skrev jag på temat vägskäl i livet.

 

Vägskäl i livet.

 

Två vägar.

Mer sjukdom? Ett friskare liv? Ett friare liv?

Precis i varje situation, i vardagsmoment skulle jag välja,

mer sjukdom eller ett friskare liv-ett friare liv?

Vid kassan på cafeét, en chokladboll till kaffet eller

en kopp svart kaffe och en osund stolthet över det jag valde bort?

Det som i själva verket skulle varit att välja mer sjukdom.

Den där dagen när vi skulle gå på restaurang för att fira något,

på det där stället jag innerst inne tyckte om,

skulle jag springa nerför trapporna och in på gymmet,

upp på motionscykeln och trampa mig förtjänt att äta

eller inte?

När vi skulle ha det där kalaset,

skulle jag utsätta mig för det enorma obehag det innebar

att sätta ner fingrarna i smörklumpeneller skulle jag överlåta det till någon annan,

välja mer sjukdom framför att gå mot ett friskare liv-ett friare liv?

I varje val, i varje stund skulle jag välja, mer sjukdom eller ett friskare liv-ett friare liv?

Skulle jag äta upp hela portionen och möta ångesten eller lämna det sista lilla

och ändå behöva dricka den näringsdryck som ändå skulle ge mig ångest?

Hur skulle jag kunna välja, när förnuft och känsla, och känsla och förnuft

så ofta trasslade in sig i varandra, när vilja välja och kunna välja,

och orka välja inte gick hand i hand?

Jag såg ofta framför mig det där vägskälet, de där skyltarna:
Mot mer sjukdom. Mot ett friskare liv.

Det hjälpte mig. Jag  såg konkreta val framför mig. Nu. Nu. Och nu. Vad kunde jag välja nu? Och vad skulle jag välja?

Varje gång jag gick mot ett friskare liv, varje gång jag tog ett steg längs den vägen, ja, varje gång tog jag mig faktiskt ett steg närmare ett friskare liv. Ett friare liv. Och det går. Det gick. Det gick att bli frisk och fri. Det går.

2 kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *