Kan en ätstörning fylla en funktion?

Det är ju bara att bestämma sig! Det är ju bara att börja äta igen! Det är ju bara att skärpa till sig! Det är ju bara att bestämma sig, att disciplinera sig att sluta äta innan det går överstyr! Det är ju bara att bestämma sig att äta regelbundet och kasta ut vågen om den nu är ett så himla stort problem! Det är ju bara att börja äta som alla andra-du som är så klok och förnuftig, du måste väl ändå vet bättre!?

Men nej det är inte så bara. Även om en innerst inne har bestämt sig så är det inte bara att börja äta igen. Det är inte bara att skärpa till sig. Det är inte bara att göra sig fri från ett beteende, även om en är klok och förnuftig. Sjukdomen är inte förnuftig alls och förnuftet vinner inte alls enkelt över en stark sjukdom.

Kan det rent av vara så att en ätstörning kan fylla en funktion? Ja, tänk att det kan vara exakt precis så. En ätstörning kan fylla en funktion och just precis därför kan det vara så oerhört svårt att bara upphöra med ett beteende som faktiskt fyller en funktion i ens liv. Hur ska en göra istället? Vad ska en ta sig till istället när något som är så svårt att hantera plötsligt måste hanteras på ett nytt sätt? Hur ska en då stå ut med känslor och svårigheter som tidigare hanterats med att svälta, träna, kräkas, räkna, väga eller annat? Och vem är en då?

Det här är svårt. Men det är viktigt att förstå, för en själv, och för omgivningen, att en ätstörning faktiskt kan fylla en funktion, en för stunden viktig funktion. Men sjukdomen är ingenting som fungerar i längden, ingenting som kommer att få en att må bra på lång sikt. Det är ingenting som kommer att göra en lycklig i längden.

En måste möta grunden till allt. Möta det svåra. Sätta fingret på vad allt handlar om, så mycket en bara kan. Det kan vara viktigt att förstå vilken funktion ätstörningen faktiskt fyller för just mig, för just dig, för just din närstående.

Idag kan jag ibland veta, faktiskt precis sätta fingret på, att det är just i en exakt sådan här period jag förut hade använt mig av maten, av motionerandet, av svälten, för att komma  till bukt med något. Precis i ett visst skede i mitt liv, i en viss period kan jag ibland veta att det är just nu jag skulle kunna hamna i ett destruktivt beteende igen, just för att en ätstörning verkligen kan fylla en funktion. En ätstörning är en sjukdom, inte alls enkel att göra sig av med, att skiljas från, att göra sig fri från. Vad ska finnas istället? Vilka verktyg finns i livet istället?

diamant

Något som kunde kännas dyrbart, värdefullt, speciellt, hur skulle jag kunna göra mig av med det? Hur skulle jag kunna öppna min hand och låta min diamant glida mig ur händerna?

Idag, frisk och fri, vet jag att det finns andra diamanter i mitt liv, men jag vet också att en ätstörning verkligen kan fylla en funktion.

Bild: Pixabay.com

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *