Med fingret i Nutella-burken!

Igår hände det-jag stod med fingret i Nutella-burken. Och när jag stod där i köket med fingret i Nutella-burken tänkte jag att just det här är något befriande! Att plocka och dona i köket och där i skafferiet få syn på den där burken och bli riktigt sugen på att ta sig ett smakprov, att ta mig ett smakprov-och sedan också göra det.

nutella

Med fingret i Nutella-burken tänkte jag att just detta (att  faktiskt sätta fingret i burken, få chokladkrämen på fingret och sedan äta upp det jag fått på fingret) under vissa perioder i mitt liv hade varit en typ av  handling som hade varit så skuld- och skambelagd, något som jag absolut inte talat högt om, förmodligen inte ens hade nämnt åt någon-om det överhuvudtaget hade ägt rum att jag hade följt min lust att smaka det goda jag var sugen på. Som ett exempel. Just att kunna göra något spontant, för att lusten och suget infaller, även om det inte följer några redan uppsatta planer för just den dagen. Förresten, det finns överhuvudtaget längre den där minutiösa planerandet av hur jag ska äta, vad jag ska äta och när jag ska äta.

Frihet, kan vara just att sätta fingret i nutella-burken, smaka på det goda. Känna chokladkrämens konsistens i munnen, njuta av både den och smaken, utan skam, utan skuld, utan att överhuvudtaget reflektera desto mer på det som sker, mer än att stanna upp och känna vilken frihetskänsla och lycka det kan innebära.

 

Bild: Pixabay.se

4 kommentarer

  1. Pingback: Synd och skam på menyn? – Johanna Ahlsten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *