För lite mat, för mycket mat, väger för mycket, undernärd!-en mammas ord om möten med BVC.

Efter inlägget Din bebis väger för mycket-ska vi verkligen banta våra bebisar har jag fått ta den av en mammas berättelse om hennes möten med personal på BVC:

När min första son föddes och vi var på pku test och vägning sa de att jag måste hem och amma MYCKET. Att jag hade gett för lite mat. Jag blev stressad men jag ammade precis som jag hade gjort innan jag for dit. Efter ett tag så sa barnmorskan på BVC att jag nog hade gett för mycket mat, att han vägde för mycket. Jag blev superstressad, men kunde ändå strunta i det. Hon påpekade nästan varje gång att han var stor och undrade om han åt hela tiden?

När han blev äldre så ville hon ha ett matschema av mig. Jag var tvungen att säga när och vad och hur mycket han åt. Det påpekade hon ändå inte så mycket-hon kanske insåg att det var helt normalt.
Då var han drygt 1 år och vägde 13 kg.


När min andra son föddes så
ökade han ganska lite i vikt. Då utbrast hon- han är undernärd!
Började ge ersättning och då ökade han kraftigt i vikt och då var det samma visa igen…han var för stor. Men denna gång blev jag inte ens stressad. Då hade hon även påpekat min vikt och frågade om jag alltid skulle väga så mkt?!

Med min 3:e son har jag inte samma barnmorska och hon har aldrig påpekat något alls. Kanske för att i deras ögon så är han perfekt då han ligger precis på viktkurvan. I regel så är barnmorskorna väldigt fixerade vid vikten. De säger det på ett sätt så mamman känner att man gjort något fel. Vilket man givetvis inte har.

Tack till denna mamma för att du delar med dig av dina erfarenheter!

Tänk att det här med vikten ska vara av så stor vikt, till och med på BVC? Jag tror att många föräldrar skulle må bättre av att det hela kunde avdramatiseras en aning. Jag vill inte peka ut personal som några som gör fel, men ibland kan det faktiskt bli fel. Jag tycker att det är oroväckande om ord som väger för mycket och undernärd används i tid och otid-och i helt fel sammanhang.

5 kommentarer

  1. Pingback: 4-åriga dottern skulle banta | Johanna Arogén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *